26
förändringar i och för sig. Det som vi för världsfredens skull måste önska, är då att dessa förändringar ske som utslag av nationalitetsidén — att alla nationer så vitt möjligt få sitt område för sig — så att framtida jäsningar undgås från folkslag, som nu äro underlagda andra. Men även här kan folkmeningen upparbetas både hos segrande och övervunna.
Irlands homerule i det stora engelska världsriket pekar liksom Australiens, Kanadas och Sydafrikas homerule på världens framtida väg. På samma sätt torde också Indien och Kongo och alla andra stora kolonier kunna arbeta opp sig från ”territorier” till ”stater” — liksom delarna i United States ha fått göra det. Och sammaledes skola också Rysslands och Österrikes nationer kunna uppnå självstyre.
Då jag i september talade första gången för denna förbundstanke, invändes av en framstående landsman, att den skulle medföra undergång för de små nationerna genom deras uppgående i de stora. Men sådan är icke tankegången, Världens Förenade Stater böra byggas på oavhängighet för de enskilda staterna liksom var enskild stat är byggd på oavhängighet för de enskilda individerna. Varje stat skall styra sitt och ordna sitt för sig själv, i fullständig frihet och nationell självständighet, men i dess stridigheter med andra stater dömer en gemensam världsdomstol. Det måste alla kunna godkänna, utan minsta inskränkning i sin berättigade självständighet.
Redan för ett halvt århundrade sedan blev det
