Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

dystra därigenom att luckorna alltid äro stängda, och det finnes knappast ett enda av rummen, i vilket jag icke väntade att få se ett spöke. Vi ha ett skolrum i andra våningen, med min sängkammare ledande dit in på ena sidan och de unga damernas på den andra. Vidare ligga där äldste sonens, mr Crawleys, såsom han kallas, samt mr Rawdon Crawleys rum — den senare är officer, liksom en viss person, och är borta vid sitt regemente. Jag kan försäkra dig, att här icke är brist på rum; jag tror att man skulle kunna inlogera allt folket i Russell Square här i huset och ändå ha gott rum Övrigt.

En halvtimme efter vår ankomst ringde den stora middagsklockan, och jag kom ned med mina två elever, två mycket magra och spinkiga och obetydliga små kräk om åtta och tio år. Jag kom ned i din skära muslinsklänning (i anledning av vilken den där otäcka mrs Pinner var så grov, emedan du gav mig den), ty jag behandlas såsom en av familjen, med undantag av sådana dagar då här är främmande, vid vilka tillfällen de unga damerna och jag äta middag uppe hos oss.

Som sagt, den stora middagsklockan ringde, och vi samlades alla i den lilla salongen, där lady Crawley sitter. Hon är den andra lady Crawley och mor till de unga damerna. Hon var en järnkrämares dotter och ansågs göra ett lysande parti. Hon ser ut som om hon fordom varit vacker, och hennes ögon gråta ständigt över förlusten av hennes skönhet. Hon är blek och mager och högaxlad och har tydligen rakt ingenting att säga. Hennes styvson, mr Crawley, var ävenledes i rummet. Han var i full toalett, lika högtidlig som en begravningsentreprenör. Han är blek, mager, ful och tyst, han har smala ben, intet bröst, har höfärgade polisonger och halmfärgat hår och är en levande avbild av sin salig mor, som hänger över kaminen — Griselda av det nobla huset Binkie.

'Det här är den nya guvernanten miss Sharp, mr Crawley', sade lady Crawley, i det hon steg fram och fattade min hand.

'Å!' sade mr Crawley, sträckte fram sitt huvud och

107