Hoppa till innehållet

Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/127

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

hade tillåtelse att rösta bäst han gitte rörande slavfrågan), ty familjeegendomen var betydligt skuldsatt, och den inkomst, som hämtades av köpingen, var av stor nytta för det Crawleyska huset.

Det hade aldrig hämtat sig efter de höga böter, som pålades Walpole Crawley, den förste baroneten, i anledning av försnillningen i Segelgarns- och Lackbyrån. Sir Walpole var en munter kurre, som på allt sätt sökte att skaffa sig pengar för att sedan förstöra dem ("alieni appetens, sui profusus", såsom mr Crawley plägade anmärka med en suck) och var på sin tid älskad i hela grevskapet, i anledning av den dryckenskap och den gästfrihet han vidmakthöll i Drottningens Crawley. Källarna voro den tiden fyllda med franska viner, hundkojorna med hundar och stallen med raska jakthästar, varemot de hästar, som nu funnos på Drottningens Crawley, gingo för plogen eller drogo Trafalgardiligensen, och det var med ett spann av dessa samma hästar som miss Sharp hade farit till baronetens hus på en dag, då de icke gingo för den nämnda diligensen, ty så bonde sir Fox än var, höll han likväl mycket på sin värdighet då han var hemma och for sällan ut annat än med fyra hästar, och ehuru han spisade middag på gammalt fårkött, hade han dock alltid tre betjänter för att servera det.

Om blott och bart knussel och sparsamhet kunnat göra en människa rik, skulle sir Fox Crawley utan tvivel ha blivit det i hög grad; om han hade varit sakförare i en provinsstad utan annat kapital än sitt huvud, är det ganska möjligt, att han skulle ha använt det till sin nytta och måhända lyckats att skaffa sig ett betydligt inflytande och motsvarande förmögenhet, men till all olycka hade han ärvt ett vackert namn och en stor, ehuru skuldbelastad egendom, vilka båda snarare bidrogo att stjälpa än hjälpa honom. Han hade en förkärlek för processer, vilka kostade honom flera tusen pund om året, och som han, efter vad han sade, var alltför slipad för att låta bestjäla sig av någon enstaka jurist, lät han sina affärer vanskötas av ett dussin sådana, vilka allasammans han

119