Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/224

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

WILLIAM M. THACKERAY

SEXTONDE KAPITLET.
Brevet på nåldynan.

Hur de blevo gifta, kan göra envar ungefär detsamma. Vad är det väl som hindrar en ryttmästare och en ung dam, som kommit till myndiga år, att köpa sig ett tillståndsbevis och låta viga sig i vilken kyrka som helst här i London? Eller behöver väl någon påminnas därom, att om en kvinna vill någonting, så finner hon även ganska säkert medel att genomdriva sin vilja? — Min tro är den, att en dag, då miss Sharp hade gått för att tillbringa förmiddagen tillsammans med sin kära vän miss Amalia Sedley vid Russell Square, en dam, som mycket liknade henne, hade kunnat ses gå in i en kyrka i City, i sällskap med en herre med färgade mustascher, vilken efter en fjärdedels timmes förlopp eskorterade henne tillbaka till den väntande hyrvagnen, och att detta var ett tyst och stilla bröllopssällskap.

Och vilken på jorden kan väl, efter den dagliga erfarenhet vi äga, betvivla sannolikheten av att en herre gifter sig med vem det vara månde? Hur många visa och lärda män ha icke gift sig med sina kokerskor? Enleverade icke själva lord Eldon, den klokaste och förståndigaste bland män, sin blivande hustru? Voro icke både Achilles och Ajax förälskade i sina tjänstekvinnor? Och kunna vi väl vänta, att en tung dragon med starka begär och en liten hjärna, vilken aldrig i hela sitt liv hade kuvat en lidelse, helt plötsligt skulle bli förståndig och neka att betala vilket pris som helst för att få sin vilja fram i någonting som han önskar? Om folk endast ingingo förståndiga äktenskap, vilken folkminskning skulle icke då uppstå!


216