VÄRLDSMARKNADEN
och hämta brännvin från krogen och hur hon var känd i varje ateljé i kvarteret — kort sagt, mrs Bute fick en så noggrann beskrivning på sin nya släktings härkomst, uppfostran och uppförande, att Rebecka knappast skulle ha varit belåten därmed, ifall hon fått veta, att dylika förfrågningar hade anställts rörande henne.
Av alla dessa flitiga efterforskningar undanhöll mrs Bute ingen enda för miss Crawley. Mrs Rawdon Crawley var dotter till en operadansös; hon hade själv uppträtt i baletten; hon hade stått modell åt målarna och hade blivit uppfostrad såsom det anstod hennes mors dotter. Hon söp brännvin tillsammans med sin far och så vidare. Det var en fördärvad kvinna, som gifte sig med en fördärvad man, och den moral, som hämtades av mrs Butes berättelse, var, att det såta parets gemenhet var obotlig och att ingen städad människa vidare kunde taga någon notis om dem.
Dessa voro de materialier, vilka den kloka mrs Bute samlade i Park Lane, så att säga de förråd och den ammunition, med vilka hon befäste huset mot den belägring, hon visste att Rawdon och hans hustru skulle komma att öppna mot miss Crawley.
Om man skulle vilja finna något fel i hennes anordningar, så var det att hon var alltför nitisk; hon manövrerade alltför väl och gjorde obestridligen miss Crawley mera sjuk än nödvändigt var; och ehuru den gamla sjuklingen underkastade sig hennes myndighet, var denna likväl så sträng och tröttsam, att offret gärna skulle velat begagna första tillfället för att fly undan detsamma. Kvinnor, som styra och ställa, prydnader för sitt kön — kvinnor, som ordinera allt åt envar och veta vad som är gott för deras grannar ännu bättre än själva de personer, vilka saken rör — glömma stundom att tänka på möjligheten av ett husligt uppror eller på andra svåra följder av deras alltför stränga myndighet.
Så drev till exempel mrs Bute, utan tvivel med de bästa avsikter i världen och tröttande sig själv till döds genom att neka sig sömn, mat och frisk luft för sin sjukliga
