Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/335

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

redan upplyst av solsken, och fåglarna sjöngo bland de friska, gröna löven i Russell Square.

Mån om att hålla den Osborneska familjens samtliga medlemmar och anhängare vid gott lynne och skaffa George så många vänner som möjligt i hans motgång, skrev William Dobbin, som kände den verkan goda middagar och goda viner utöva på människans själ, den mest gästvänliga inbjudning till Thomas Chopper, esq., med anhållan att denne herre ville göra honom det nöjet att spisa middag med honom hos Slaughters den följande dagen. Brevet träffade mr Chopper, innan han lämnade City, och det ögonblickliga svaret var, att "mr Chopper ber om sin vördnadsfulla hälsning och skall hava den äran och det nöjet att uppvakta kapten Dobbin." Bjudningsbrevet och konceptet till svaret visades mrs Chopper och hennes döttrar vid hans återkomst till Somers' Town denna afton, och de talade om herrar militärer och förnämiteter med synnerlig belåtenhet, under det familjen satt och drack sitt te. Då flickorna hade gått till vila, samtalade mr och mrs Chopper om de sällsamma händelser, som hade tilldragit sig i patronens familj. Kassören hade aldrig förr sett sin principal till den grad uppskakad. Då han, efter sedan kapten Dobbin hade gått, gick in till mr Osborne, fann han denne svartblå i ansiktet och nära avsvimmad, och han var säker om att någon förfärlig tvist hade ägt rum mellan honom och kaptenen. Chopper hade fått order att sätta upp en förteckning på alla de summor, som under de sista tre åren hade utbetalts till kapten Osborne. — Och en rätt snygg summa är det, sade kassören och respekterade sin gamle och unge herre mera, i samma mån som det hade slösats med guinéerna. Trätan hade haft något avseende på miss Sedley. Mrs Chopper förklarade att hon tyckte riktigt synd om den stackars unga damen, som skulle mista en så ung och vacker karl som kaptenen. Mr Chopper å sin sida hyste just icke något synnerligt deltagande för dottern till en olycklig spekulant, som hade givit en högst usel utdelning. Han respekterade det Osborneska huset framför alla andra i

327