WILLIAM M. THACKERAY
uppvaktning. Ehuru Rebecka och hennes man bodde endast några stenkast från den bostad, där den sjukliga miss Crawley hade slagit sig ned, förblev den gamla damens port lika obevekligt stängd för dem, som den hittills hade varit i London. Så länge mrs Bute Crawley stannade vid sin svägerskas sida, drog hon försorg om att hennes älskade Mathilda icke skulle bli störd och uppskakad genom ett möte med sin brorson. Då den gamla damen tog sin promenad, satt den trogna mrs Bute bredvid henne i vagnen. Då miss Crawley hämtade frisk luft i en bärstol, marscherade mrs Bute vid den ena sidan av fordonet, medan den hederliga Briggs betäckte den andra flygeln, och om de händelsevis mötte Rawdon och hans hustru, så, ehuru den förre ständigt och underdånigt tog av sig hatten, passerade miss Crawleys sällskap förbi honom med en så kall och mördande likgiltighet, att Rawdon började att förtvivla.
— Vi kunde lika gärna vara i London som här, sade Rawdon ofta med en nedslagen min.
— Ett bekvämt hotell i Brighton är bättre än ett bysättningshäkte i London, svarade hans maka, som hade ett mera glatt lynne. Kom ihåg Moses' två adjutanter, de båda exekutionsbetjänterna, som bevakade vårt hus en hel vecka. Våra vänner här äro visserligen tämligen stupida, men mr Josef och kapten Cupido äro dock alltid ett bättre sällskap än mr Moses' hantlangare, min bäste Rawdon.
— Det förvånar mig att inte bysättningsutslaget följt mig hit ned, fortfor Rawdon ännu helt nedslagen.
— Då det gör det, skola vi finna medel att draga oss ur spelet, sade den oförskräckta lilla Rebecka och påpekade därefter för sin man trevnaden och förmånen av sammanträffandet med Josef och Osborne, vilkas umgänge hade skaffat Rawdon en liten särdeles behövlig förstärkning i kassan.
— Den räcker knappast till att betala räkningen på hotellet, brummade dragonen.
346
