Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/368

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

WILLIAM M. THACKERAY

ska hon inte sakna någonting, sade den frikostige hederspaschan, helt belåten med sig själv över sin storsinta ande. Dobbin försökte icke heller att övertyga honom om att Amalias lycka icke berodde på sköldpaddsoppa.

En stund efter middagen uttryckte Amalia en blyg önskan om att få fara och besöka sin mamma i Fulham, vilken bön George beviljade henne efter några invändningar. Och så trippade hon åstad till sin ofantliga sängkammare, i vars mitt stod den ofantliga paradsäng "på vilken kejsar Alexanders syster sov, då de allierade suveränerna voro här, och tog med största iver och glädje på sig sin lilla hatt och schal. George satt ännu och smuttade på sitt Bordeauxvin, då hon kom tillbaka till matsalen, och gjorde ingen min av att vilja röra sig ur stället. — Följer du med, söta George? frågade hon honom. Nej, "söta George" hade "bestyr" denna afton. Hans betjänt skulle skaffa henne en vagn och följa med henne, och då vagnen stod utanför porten till hotellet, gjorde Amalia en liten bedrövad nigning, sedan hon ett par gånger förgäves sett in i hans ansikte och gick helt dyster nedför den stora trappan, följd av kapten Dobbin, som hjälpte henne upp i åkdonet och såg det köra bort till dess bestämmelseort. Själva betjänten skämdes att tala om adressen för hyrkuskdrängen så att hotellets kypare hörde det och lovade att lämna honom upplysning därom, då de hade kommit ett stycke på väg.

Dobbin vandrade hem till sitt gamla kvarter hos Slaughters, sannolikt tänkande att det skulle vara bra angenämt att få sitta i hyrvagnen bredvid mrs Osborne. George var emellertid tydligen av en annan tanke, ty då han hade förtärt tillräckligt med vin gick han på teatern för att se mr Kean spela Shylock. Kapten Osborne var en stor älskare av dramat och hade själv spelat i den högre komedien med stor utmärkelse på åtskilliga privata garnisonsteatrar. Josef fortfor att sova ända till långt efter mörkningen, då han vaknade upp med en häftig ryckning till följd av det buller hans betjänt gjorde, då han flyttade undan och tömde karafferna på bordet; och

360