VÄRLDSMARKNADEN
Har det väl någonsin stått ett sådant slag som det vid Salamanca? Eller vad säger ni, Dobbin? Men var var det han lärde sin konst? Jo, i Indien, min gubbe lilla. De indiska rörskogarna äro en skola för en general, märk mina ord. För övrigt kände jag honom själv, mrs O'Dowd; vi dansade båda samma afton i Dumdum med miss Cutler, dotter till Cutler vid artilleriet och en satans vacker flicka.
Åsynen av de höga och förnäma personerna utgjorde samtalsämnet under hela promenaden och vid middagen och ända till dess tiden var inne för dem allasammans att begiva sig till operan.
Det var nästan alldeles som i gamla England. Huset var fullt av bekanta engelska ansikten och de toaletter, för vilka de engelska damerna så länge varit berömda. Mrs O'Dowd var icke den minst lysande ibland dem, och hon hade en lock i pannan och hade ett garnityr av irländska diamanter och Cairngormstenar,[1] som i hennes tanke överstrålade all den övriga grannlåten. Hennes närvaro plägade vålla Osborne svåra kval, men hon skulle nödvändigt följa med vid alla de lustpartier, till vilka hon hörde att hennes unga vänner ämnade sig, och kunde aldrig för ett ögonblick komma på den tanken, att de icke voro förtjusta över hennes sällskap.
— Hon har varit dig nyttig, min vän, sade George till sin hustru, vilken han utan samvetsbetänkligheter kunde lämna åt sig själv, då hon hade detta sällskap, men vilken välsignad sak är det inte att Rebecka anlänt; du får nu henne till vän och sällskap, så att vi hemma bli kvitt den där fördömda irländskan.
Härpå svarade Amalia varken ja eller nej, och hur kunna vi väl veta vilka hennes tankar voro?
Mrs O'Dowd tyckte att anblicken av operahuset i Brüssel icke föreföll så vacker som teatern vid Fishamble Street i Dublin, utom att den franska musiken i hennes tanke alls icke kunde jämföras med hennes fosterlands
- ↑ Ett slags gul kristall, som man påträffar i det skotska berget Cairngorm. Ö. a.
