WILLIAM M. THACKERAY
hade vilat den där morgonen, då han gick bort för att slåss och dö med ära för sin konung. Denne hjälte måste nu le ned från himlen mot detta mönster till gosse — vilken han hade lämnat henne till tröst och hugsvalan.
Vi ha sett hur mr Osborne för varje dag blev mera häftig och butter och hur hans dotter med sin vackra vagn och sina vackra hästar var en ensam, olycklig, förföljd gammal flicka. Hon tänkte oupphörligt på den lille vackre gossen, hennes brorson. Hon längtade att få fara i den vackra vagnen till det hus där han bodde, och hon plägade dag efter dag se sig omkring under sin ensliga promenad i parken, i hopp att hon skulle få se honom. Hennes syster, bankirfrun, nedlät sig då och då att besöka sitt gamla hem och sin syster. Hon förde med sig ett par sjukliga barn, uppvaktade av en tillgjord bonne, och talade i en matt, släpande, förnäm ton med sin syster om sina fina bekantskaper och om hur hennes lille Frederick var en avbild av lord Claud Lollypop, och hur hennes lilla Maria hade blivit observerad av baronessan, då de voro ute och åkte. Hon uppmanade henne att förmå pappa att göra någonting för de kära barnen. Frederick skulle komma att gå in vid gardet, och om de gjorde honom till fideikommissarie (och mr Bullock knogade och sparde av alla krafter för att köpa sig ett gods), hur skulle då den söta flickan bli försörjd?
— Jag hoppas att du skall göra det, min vän, sade mrs Bullock, ty min andel av pappas förmögenhet måste naturligtvis tillfalla familjens huvudman. Den snälla Rhoda Macmull tänker inlösa alla inteckningarna i Castletoddygodset, så snart den stackars käre lord Castletoddy dör, som har en släng av fallandesot, och lille Macduff Macmull kommer att bli vicomte Castletoddy. Båda bröderna Bludyers vid Mincing Lane ha testamenterat sin förmögenhet till Fanny Bludyers lille gosse. Min älskling Frederick måste nödvändigt bli en fideikommissarie och — och be för all del pappa att han flyttar sina pengar tillbaka till Lombard Street; det ser så illa ut, att han går till Stumpy och Rowdys.
154
