VÄRLDSMARKNADEN
Och efter dylikt tal, i vilket förnäm ton och praktiskt syfte voro skönt förenade, samt efter en kyss, som liknade en snigels vidröring, samlade mrs Frederick Bullock sina stärkta och stela älsklingar omkring sig och svansade tillbaka till sitt väntande ekipage.
Varje besök, som denna fina dam gjorde hos sin familj, lände henne till allt större skada. Hennes far satte in ännu mera pengar hos Stumpy och Rowdys. Hennes nedlåtenhet blev alltmera odräglig. Den stackars änkan i det lilla huset i Brompton, som bevakade sin skatt därstädes, anade föga hur somliga åtrådde den. Den där aftonen då Jane Osborne hade berättat sin far, att hon hade sett hans sonson, hade den gamle mannen icke givit henne något svar, men han hade icke heller visat någon vrede och hade, i det han gick in i sitt eget rum, sagt god natt åt henne med en helt vänlig röst. Och han måste ha tänkt på vad hon hade sagt och gjort några förfrågningar hos Dobbinska familjen rörande hennes besök, ty vid pass fjorton dagar därefter hände det, att han frågade henne var hon hade det lilla franska ur med tillhörande kedja, som hon hade brukat bära.
— Jag köpte det för mina egna pengar, sir, sade hon helt uppskrämd.
— Gå då och beställ ett likadant eller ett bättre, om det kan fås, sade den gamle herrn och försjönk åter i sin förra tystnad.
De unga damerna Dobbin hade på sista tiden mer än en gång upprepat sina böner till Amalia, att hon skulle tillåta George att besöka dem. Hans tant hade visat honom sin ömhet, och de fällde en vink om att möjligen även hans farfar skulle vara benägen för en försoning. Amalia kunde väl aldrig vilja beröva gossen en sådan utsikt för framtiden. Nej, det ville hon visserligen icke, men hon samtyckte till deras förslag med ett tungt och misstänksamt hjärta, var ständigt orolig under gossens frånvaro och hälsade honom välkommen tillbaka, som om han hade blivit befriad från någon fara. Han förde hem med sig
