Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/217

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

Vi måste vara korta i vår skildring av denna del av hennes bana. Liksom jag icke kan beskriva frimureriets mysterier, ehuru jag har en skarpsinnig aning om att alltsammans endast är en humbug, så kan icke heller en oinvigd person åtaga sig att noggrant porträttera stora världen och torde därför göra bäst i att behålla sina omdömen och funderingar för sig själv.

Becky har under de efterföljande åren ofta talat om detta skede av sitt liv, då hon rörde sig inom Londons modevärlds förnämsta cirklar. Hennes framgång livade henne, uppblåste henne och tröttade henne slutligen. Till en början fanns det icke någon mera angenäm sysselsättning än att uppfinna och anskaffa (det senare ett arbete av icke ringa besvär och fyndighet för en person med mrs Rawdon Crawleys små tillgångar) — att anskaffa, säger jag, de vackraste nya dräkter och prydnader, att fara till fina middagar, där hon välkomnades av fint och förnämt folk, och att från de fina middagarna fara till fina soaréer, dit samma personer kommo som hon hade ätit middag med, som hon hade träffat den föregående aftonen och som hon skulle komma att träffa i morgon — de unga männen, utstyrda i otadliga toaletter, i de vackraste halsdukar, de nättaste, spegelglänsande stövlar och vita handskar — de äldre herrarna korpulenta, i frackar med blanka knappar, nobla, artiga och torra och prosaiska — de unga damerna blonda, blyga och klädda i ljusrött — mammorna stora och ståtliga, vackra, högtidliga och i diamanter. De talade engelska, icke dålig franska, såsom i romanerna. De talade om varandras hus, personer och familjer, alldeles som man hos Jones talar om Smiths. Beckys förra bekanta hatade och avundades henne, medan den stackars kvinnan själv gäspade i hemlighet. — Jag önskar att jag väl vore härifrån, tänkte hon för sig själv. Jag skulle hellre vilja vara en prästfru och undervisa barnen i söndagsskolan, eller en fanjunkares hustru och åka på trossvagnen. Ja, jag skulle tusen gånger hellre vilja bära paljetter och vidbyxor och dansa framför ett stånd på marknaden.


211