Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/219

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

Ja, hon gav soaréer i sitt lilla hus vid Curzon Street. Många tjog vagnar med blänkande lyktor belamrade gatan, till stor förtret för n:r 100, där man icke fick sova för hamrandet på porten, och för n:r 102, där man icke kunde sova av avund. De gigantiska betjänterna, som följde med dessa ekipage, voro alltför stora för att kunna få rum i Beckys lilla kökskammare och inkvarterades därför i de angränsande värdshusen eller ölstugorna, där de sedan, då de behövdes, blevo hämtade från sina ölstånkor av särskilt anställda springpojkar. Några av Londons förnämsta eleganter trängdes och knuffades i de små trapporna, skrattande åt att finna sig där, och mången fläckfri, sträng dam av ton satt i den lilla salongen och lyssnade till de berömda sångarna och sångerskorna, vilka enligt sin vana sjöngo, som om de velat spräcka fönsterrutorna. Och dagen efter stod bland de fashionabla bjudningarna i "Morning Post" en notis av följande lydelse:

"I går hade översten och överstinnan Crawley ett utvalt sällskap till middag i sitt hus i May Fair. Deras excellenser fursten och furstinnan av Peterwardein, hans excellens Papoosh Pascha, den turkiske ambassadören (uppvaktad av Kibob Bey, beskickningens tolk), markisinnan av Steyne, greven av Southdown, sir Fox och lady Jane Crawley, mr Wagg etc. Efter middagen hade mrs Crawley en assemblé, vid vilken voro närvarande änkehertiginnan av Stilton, hertig de la Gruyére, markisinnan av Cheshire, markis Allessandro Strachino, greve de Brie, baron Schapzuger, chevalier Tosti, grevinnan av Slingstone, lady F. Macadam, generalmajoren och lady G. Macbeth och två av de unga damerna Macbeth, vicomt Roddington, sir Horace Fogey, den välborne Sands Bedwin, Bobbachy Bahawder" och ett etc., vilket läsaren kan ifylla bäst han behagar genom ett dussin täta petitrader.

I sitt umgänge med de stora visade vår unga vän samma öppenhet och uppriktighet, som utmärkte hennes förhållande till dem, som stodo lägre i livet. En afton, då Rebecka var borta i ett mycket fint och förnämt hus, stod

213