WILLIAM M. THACKERAY
vid tanken på att det var han själv som hade berett sin fiendes lycka.
Då markisen av Steyne kom ut efter denna tilldragelse, kom ministern för kolonialärendena och bugade sig för honom och lyckönskade sig själv och tjänsten i anledning av den gjorda utnämningen. Med vilken grad av tacksamhet dessa lyckönskningar mottogos av lord Steyne, torde man lätt kunna föreställa sig.
Hemligheten rörande sammandrabbningen mellan honom och överste Crawley blev begraven i den djupaste glömska, såsom Wenham hade sagt, det vill säga, av sekundanterna och huvudmännen. Men innan aftonen var förbi, talade man om den vid väl femtio middagsbord i London. Lille Cackleby själv gick bort på sju olika ställen samma afton och berättade historien på samtliga ställena jämte kommentarer och förbättringar. Hur mrs Washington White njöt därav! Biskopinnan av Ealing var över all beskrivning sårad i sina känslor, och biskopen gick ännu samma dag och skrev sitt namn i visitboken i Gaunts House. Lille Southdown var mycket sorgsen, liksom naturligtvis även hans syster Jane, änkenåden Southdown skrev till sin andra dotter på Goda Hoppsudden och berättade alltsammans. Man talade därom i hela staden i minst tre dagar, och det var endast genom mr Waggs inverkan som historien icke kom in i tidningarna.
Stackars Raggles vid Curzon Street togs om hand av exekutionsbetjänter, och den sista täcka ägarinnan av det lilla huset, var var väl hon under tiden? Vilken brydde sig väl därom? Vilken frågade väl därefter om en eller ett par dagar? Var hon brottslig eller icke? Vi känna alla hur barmhärtig världen är och hur man dömer på världsmarknaden, då det finnes något tvivel. Somliga sade, att hon hade rest till Neapel för att följa efter lord Steyne, medan andra förklarade, att hans härlighet hade lämnat denna stad och flytt till Palermo vid underrättelsen om Beckys ankomst, somliga sade, att hon bodde i Bierstat och hade blivit dame d'honneur åt drottningen av Bulga-
286
