VÄRLDSMARKNADEN
rien, somliga sade, att hon var i Boulogne, och andra, att hon hade ackorderat in sig i ett hus i Cheltenham.
Rawdon anslog åt henne ett ganska vackert årligt underhåll, och vi kunna vara övertygade om att hon var den kvinna, som kunde få litet pengar att sträcka sig långt. Rawdon skulle ha betalt sina skulder, innan han lämnade England, såframt han hade kunnat få taga en livassurans, men klimatet i Coventry Island var så illa beryktat, att detta icke lyckades honom. Han skickade emellertid punktligt avbetalningar till sin bror och skrev regelbundet med varje post till sin lille son. Han höll Macmurdo med cigarrer och hemsände kajennpeppar, pickles, gujavasylt och andra koloniens produkter till lady Jane. Han sände hem till sin bror "Swamptown-Tidningen", i vilken den nye guvernören prisades med utomordentlig entusiasm, medan "Swamptown-Skyltvakten", vars hustru icke blev bjuden till guvernementshuset, förklarade hans excellens vara en tyrann, i jämförelse med vilken Nero var en upplyst människoälskare. Lille Rawdon tyckte om att få tidningarna och läsa om hans excellens.
Hans mor gjorde intet försök att få se gossen. Han begav sig hem till sin tant på söndagarna och under ferierna och kände snart till vartenda fågelbo runtomkring Drottningens Crawley och red ut med sir Huddlestones hundar, vilka han så högeligen beundrade vid sitt oförgätliga besök i Hampshire.