Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

skatter och kontributioner och räntan på inteckningen hos brodern taffeltäckaren och premierna på sin livförsäkring och omkostnaderna för barnen i skolan och betalningen för mat och dryck åt sin egen familj — och nu även åt överste Crawleys, och ehuru den arma stackaren blev ytterligt ruinerad genom denna transaktion, och hans barn blevo utkastade på gatan och han själv kom i gäldstuguhäktet, så måste ju i alla fall alltid någon betala för fina herrar, som leva på ingenting om året — och på detta sätt var det som denne olycklige Raggles kom att representera överste Crawleys bristande kapital.

Jag undrar just, hur många familjer drivas till undergång genom dylika stora praktici som herrskapet Crawley? hur många stora och förnäma herrar bestjäla sina små krämare och furnissörer och nedlåta sig till att lura sina fattiga underhavande på små summor? Då vi läsa om att den eller den höge adelsmannen har rymt landet och rest till kontinenten, eller att en annan förnäm herre haft utmätning i huset — och att den ene eller andre är skyldig sex eller sju millioner, förefaller själva nederlaget lysande, ock vi respektera offret för storheten i dess ruin. Men vem beklagar väl en fattig barberare, som icke kan få sin betalning för pudret till betjänternas huvuden, eller en stackars tapetserare, som ruinerat sig genom att sätta upp ornament och tält till myladys fina tillställningar? eller den stackars satan till skräddare, som pantsatt allt vad han äger för att åstadkomma de silversmidda livréer, som mylord gjort honom den äran att beställa? — Då det stora huset ramlar, falla dessa eländiga stackare under spillrorna, utan att någon frågar efter dem — alldeles som det heter i de gamla sagorna, att innan en människa själv far till helvetet, skickar hon på förhand dit en hel hop andra själar.

Rawdon och hans maka gåvo ädelmodigt sitt beskydd åt alla sådana av miss Crawleys krämare och furnissörer, som behagade tjäna dem. Somliga voro villiga nog, i synnerhet de fattiga. Det var förvånande att se den envishet, varmed tvätterskan från Tooting kom med

3. — Thackeray, Världsmarknaden. II.33