Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/411

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

kommit, fortfor han likväl att i de mest bevekliga ordalag uppmana Josef Sedley att akta sig för Rebecka och att framför allt icke taga emot henne här. Om han hade varit litet mindre häftig och mera slipad, skulle han kanske också ha lyckats övertala honom, men som det nu var, började Josef, som alltid kände sig litet förtretad över den min av överlägsenhet, som majoren tog sig, hålla ett längre tal om att han själv visste vad som var rätt, att han önskade att själv få sköta sina egna angelägenheter — och tvisten hotade att bliva lång och stormig, då den avbröts på det enklaste sätt i världen: genom att mrs Becky själv anlände, åtföljd av en bärare, som bar hennes lilla magra packning.

Hon hälsade på sin värd med hjärtlig aktning och gjorde en blyg, men vänlig nigning för majoren, vilken hennes instinkt sade henne vara hennes fiende, och bullret och uppståndelsen i anledning av hennes ankomst kallade ut Amalia, som omfamnade sin gäst med den största värme och icke fäste den ringaste uppmärksamhet vid majoren, med undantag av att hon gav honom en vred blick — den mest orättvisa och föraktfulla blick, som kanske någonsin hade visat sig i den stackars lilla kvinnans ögon alltifrån det hon blev född. Men som vi veta, hade hon sina särskilda skäl att vara ond på honom. Och Dobbin, som kände förtrytelse över orättvisan, men icke över nederlaget, avlägsnade sig sedan han gjort en lika stolt bugning som den kalla nigning, varmed den lilla kvinnan behagade taga farväl av honom.

Sedan han hade avlägsnat sig, var Amalia särdeles livlig och vänlig mot Rebecka och sprang brådskande omkring i våningen och installerade sin gäst i hennes rum med en iver, som endast sällan visades av vår lugna lilla vän. Men då en handling av orättvisa skall göras, särdeles av personer med svag karaktär, är det bäst att den göres så fort som möjligt — och Amalia trodde sig medelst detta sitt beteende visa en särdeles stor fasthet och ådagalägga en passande känsla och vördnad för den salige George.

Unge George kom hem vid middagstiden och fann det

405