600. Wallméen, Johan.
Född 1691 i Värmland. Fadern: magister Birgerus Olavi Wallméen; modern: Catharina Lind. Gift med Cajsa Margaretha Kihlberg.
Förare i maj 1713, fältväbel 1 aug. 1714, sek.-fänrik 4 aug. 1718, reg.-adjutant 22 juni 1719—1722, då han måste lämna plats för den ur ryska fångenskapen hemkomne företrädaren, hvarvid han blef återtransp. till fänrik på Elfdals komp. — Bevistade norska fälttågen.
Död 6 mars 1736.
601. Berg, Otto.
Fänrik vid N. o. V. reg. (antagl.) 4 aug. 1718. Erhöll sergeants indelning 23 juni 1719, fältväbels indelning 31 aug. s. å., därefter afförd.
602. Holmberg, Oluff.
Född 1692 i Dannemora.
Rustmästare vid N. o. V. reg. 22 dec. 1709, furir 16 juli 1712, fältväbel 19 sept. s. å., fänrik juni 1719. I 1720 års rulla säges H. vara 11 nov. 1719 »alldeles afgången»; återfick fältväbels indelning 23 dec. s. å.
Deltog i slaget vid Gadebusch, fången vid Tönningen men rymde efter två års fångenskap till Stralsund. Deltog i fälttågen i Norge.
Död 11 sept. 1727 i Väse s:n (ogift).
603. Hoflander, Peter.
Född 1698 i Värmland. Fadern: lektorn i Karlstad Petrus Hoflander; modern: Katarina Jonsdotter Dahlman. Gift med Ulrika Beata Skragge.
Kom i tjänst vid N. o. V. tremänningar 1712, där han befordrades till sergeant och till fältväbel 8 okt. 1718. Erhöll vid reg:tets upplösning fänriks titel 20 jan. 1720 och kom s. å. öfver till N. o. V. reg., där han, med bibehållande af rangen, erhöll underofficers indelning. Uppfördes 1723 till afsked men öfverfördes till expektansstaten. Erhöll slutligen 1 april 1740 fänriks indelning och blef löjtnant 22 mars 1742.
Han deltog i tremänningsreg:tets sjöexpeditioner 1714 och 1716, var 1718 med i Norge och 1740 med öfver till Finland.
Död därstädes 26 april 1742.
604. Bähr, Peiter.
Född i Livland 1680. Gift 1720 med Magdalena Lagerlöf.
Tjänat sedan 1701 intill 1705, då han med Karl XII:s samtycke gick in vid Stanislaus’ drabantkår, var med 1709 vid Adolonowo i Polen, retirerade därifrån med Potocki till Ungern. 1710 deltog han under furst Racotzki i en skarp strid med de kejserlige i Wallachiet, där han blef fången till 1711. Erhöll Stanislai afsked i Stettin, hvarifrån han 1712 »såsom en wasall begaf sig hit i riket» och blef anställd vid Upplands ståndsdragoner (enl. 1737 års rulla blef han kapten 17 mars 1712) konf. å fullmakt 2 febr. 1716. 1713 var han i Königsberg på värfning; var med i Norge, där han blef sårad i högra kindbenet 27 febr. 1716; (han blef äfven sårad 1705 uti Polen vid ett ströftåg dels i vänstra tummen och dels i bröstet, där kulan satt kvar i nio månaders tid, innan den kunde aflägsnas). I en rulla af 1722 står: »När hr grefwen Fersens Dragone Regemente afgick, har han fått. 2:e Hans Kongl. Maj:ts Special remisser med befallning att få compagnie, hwarpå han ock strax fått Christinehamns compagnie, är en god och skickelig Officerare.» Samma rulla omnämner också, att han skulle hafva varit med vid Wattcurt i Polen. Transp. till N. o. V. reg. fick han 12 dec. 1721, då han erhöll Kristinehamns komp. Fernow berättar, att han skulle hafva fått detta, »när han undsatte prins Friedrich (sedan Fredrik I) och dess armée i Norrige».
Död 28 okt. 1739.
