Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
123
OFFICERARE.

605. Palmfelt, Carl.

Född 3 jan. 1686 i Stockholm. Fadern: statskommissarien Gustaf Palm, adlad Palmfelt; modern: Maria Holm.

Antagen vid fortifikationskontoret 1699 och undergick där 2:ne publika examina. Löjtnant vid Hälsinge tremänningsbataljon 1 jan. 1703. Kapten med komp. därstädes 1 maj 1704. Maj 1706 beordrades han att föra gardesrekryterna till armén, i juni s. å. beordrades han att gå med dem till Greifswald, där han mottog kommandot och »Wachthållande» efter en kapten af det Stralsundska reg:tet, som afmarscherat. Här kvarlåg han 1 år och 2 månader. 1707 om hösten vid »recrüternas Presenterande för Hans Kongl. Maij:t i Posen» benådades han att följa armén och ändå behålla komp. hemma.

Deltog 1708 i slaget vid Holofzin, 1709 vid Poltava. Efter detta slag följde han med öfver Dnieprströmmen, men flotten gick sönder, och ilandkommen tillfångatogs han af ryssarna. Han fördes till Tobolsk och hemkom först efter fredsslutet, då han erhöll öfverstelöjtnants karaktär och Jössehärads komp. af N. o. V. reg. 26 juni 1722. Erhöll öfverstelöjtnants indelning 13 nov. 1742. Afsked 5 april 1751. R. S. O. 7 nov. 1748.

Död ogift 1753. Begrafven 5 nov. i Hammarö s:n.

606. Arenander, Andreas Erici.

Född i Karlstad. Fadern: borgare i Karlstad.

Kom i Karlstads skola 1696 samt studerade sedan vid akademien, där han i brist på medel måste sluta. Blef därefter volontär vid N. o. V. reg., fänrik vid N. o. V. tremänningar 6 juni 1712 och befordrades där till löjtnant 10 sept. 1715 (konf. 15 april 1717). Afsked från tremänningarna 30 sept. 1719. Efter reg:tets upplösning transp. till N. o. V. reg. såsom löjtnant 26 juni 1722 med fältväbels indelning. Fick fänriks indelning 19 juli 1729. Afsked 16 maj 1732.

607. Strömfelt, Johan Carl Carlsson, grefve till Landsjö i Östergötland.

Född 23 febr. 1678 på Landsjö. Fadern: ryttmästaren Carl Philip Strömfelt; modern: Agneta Ållongren i Östergötland. Gift på 1720-talet med Hedvig Eleonora Wrangel.

Musketerare vid Lifgardet 2 jan. 1697, förare och sergeant 1698, kornett vid lifdragonerna 13 jan. 1700, löjtnant där 29 nov. 1701, kaptenlöjtnant vid Södra skånska kavalleriregementet 16 juli 1702, ryttmästare där 19 jan. 1704, kapten vid lifdragonerna 27 dec. s. å., major vid Brehmiska dragonerna 2 april 1707, öfverstelöjtnant sept. 1709, chef för sistnämnda regemente 13 febr. 1711, öfverste för f. d. Crassows dragoner 4 jan. 1712, generalmajor 27 mars 1713, friherre 20 juni s. å., generallöjtnant 25 maj 1719, oberhauptman i Wismar 28 juni 1720, sådan var hans bana, då han den 1 aug. 1723 ställdes såsom chef för N. o. V. reg., hvilken plats han innehade till den 8 juli 1727, då han blef riksråd. Han tillhörde 1719 hofpartiet och sedan det holsteinska. Grefve 14 juni 1731.

Strömfelt deltog i slaget vid Narva, öfvergången af Düna och i åtskilliga ströftåg 1701. Han var med vid Klissow och 1704 vid Punitz, där han fick en kula genom värggehänget, dock utan att såras, likaledes vid Fraustadt. År 1708 var han i Danzig och drog efter Poltavaslaget med den kvarlämnade armén ur Polen till Pommern. Härefter deltog han i kriget i Tyskland, var med vid Gadebusch och blef fången vid Tönningen men friköpte sig och begaf sig till Pommern, där han åter blef fången efter striden vid Stresow på Rügen 1715. Fri ur fångenskapen, begaf han sig hem och anmälde sig hos konungen i Lund 1717. Han var sedan med i Norge 1718 och i Bohuslän 1719.

Död 26 okt. 1736 i Stockholm. Begrafven i Kimstads kyrka i Östergötland.

608. Posse, Carl Knutsson, grefve till Kummelnäs på Värmdön och Dewitz i Pommern.