Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
79
OFFICERARE.

Hans Maij:st och fädderneslandet i 44 år och untfått icke allenast åtskilige bleseurer, utan annan svår bräkelighett, hvaröfver Gudh och öfverheten sigh nådeligen förbarma.» — Död 17 juli 1732.

406. Bähr, Johan, till Malmö och Bolltorp i Östergötland.

Född 24 april 1673. Fadern: amiralen Johan Bär, adl. Bähr; modern: Anna Christina Slatte. Gift med frih:nan Christina Oxenstierna af Eka och Lindö.

»Tient sedan 1689, då han blef volontär under et uthi Braband och öfwersten Eschin därstående swenskt reg:te, 1962 awancerat till fendrick, (13 aug.) 1695 transp. ss. fendrick till Nerikes och Wermlands Regemente, (sept. 1700 löjtnant, 11 nov.) 1700 till capitain (vid majorns komp., 5 febr.) 1706 till major, under denna thiden bevistat följande actioner: 1694 belägringen vid Howij i Lylerwalen och uthi stormningen blefwen blesserad uthi hufwudet, 1700 wid Narwa ock blesserad uthi wenstra handen, 1701 descenten vid Riga och uthi action med 100 man commenderat att fatta posto uti den af fienden förluppna skansen (Cobron), som fölliande natten sprang uti luften, 1702 bataillen wid Clitschow, 1703 belägringen af Thorn, 1716 bataillen wid Fraustadt, 1708 wid Holofzin och Mescovwitz, 1709 före Pultawiske actionen commenderad på en postering med 100 man. hvarest han af 20,000 Ryssar, föruthom Callmucker och Cassaqar blef öfwerrumplad och nödgades retirera sig tillbaka i staden Oposna.» (Öfver denna reträtt blef Karl XII så uppbragt, att han suspenderade Bähr, och det var antagligen vid detta tillfälle, som Joh. Ahlefeldt lofvades majorssysslan. Att suspensionen var verklig bevisas däraf, att A. förde majors befäl under striden, och B. säges hafva kämpat som menig man.) »Samma åhr bataillen wid Poltawa, derest han blef fången.» En till Kungl. Maj:t ställd skrifvelse af den 21 juni 1722 lyder sålunda: »För thetta majoren af N. o. V. reg. Johan Behr är år 1709 kort före Pultawiska actionen för medelst begången fehlachtighet uti en retraite wid staden Opusna af General Krigsretten worder dömd till 6 månaders suspension från tinget men genom Hans Högst Sahl. Kungl. Maj:ts giwen resolution alldeles afsatt, hwaruppå han wed Pultawiska actionen blifwit fången etc. etc.» — och anhåller nu om nåd att få komma åter i kriget igen. »1722 effter 13 åhrs fångenskap hemkommen och avanceradt till öfwerstelieutenant.» Tillträdde åter majors indelning 15 aug. 1727. Öfverstelöjtnant 10 okt. 1737 och var då bosatt på Hammar å Hammarön. Kommendant på Älfsborg 1740.

Död 24 aug. 1742 och ligger begrafven i Kvillinge kyrka, där hans vapen och en tryckt tafla, innehållande hans lefnadsöden, affattade på vers, uppsattes. Med honom utgick ätten.

407. Karlström, Johan Georg (äfven kallad Hans Jurgen) till Uddeholm och Årsnäs.

Född 1674 på Uddeholm. Fadern: brukspatronen Johan Georg Karlström, adlad Karlström; modern: Elsebe Jörgens (se C. G. Gersdorff, n:r 375). Gift 1706 med frih:nan Christina Charlotte Roos.

Pikenerare och musketerare vid gardet 1690, tog afsked därifrån 31 aug. 1695. Befordrades hit såsom fänrik 13 aug. 1695, löjtnant 4 mars 1701, chef för Jössehärads komp. 24 mars 1705—30 mars 1717, då han blef öfverstelöjtnant vid Värmlands allmoge (se Uddeholmverken, 1899).

Död 1723 och begrafven i Forshems kyrka, Västergötland.

408. Rutensköld, Fromhold.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid Adelsfanan Göran Rutensköld: modern: Margaretha Silfverswärd.

Volontär vid generalmajor Melins reg. i Pomern 1689, korpral 1692, förare 1693, sergeant s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 30 mars 1696, löjtnant 11 nov. 1700, kapten vid majorns komp. 7 dec. s. å., major vid öfverste Breitholtz reg.