Sida:Vår vän Anne 1910.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

En avvänd fara.

det bara ska vara »en sabbat utan all ände», som det står i psalmen, i himlen? Jag vet inte, om jag bryr mig om att komma dit. Blir det aldrig några lördagar i himlen, Anne?

— Jo då, både lördagar och andra slags härliga dagar. Och varenda dag i himlen kommer att bli ändå ljuvligare än den föregående, Davy, försäkrade Anne, som var rätt glad åt att Marilla ej var i rummet och tog anstöt av samtalet.

Det är nästan överflödigt att nämna, att Marilla fostrade upp tvillingarna i gammaldags tukt och Herrans förmaning, men aldrig inlät sig på något slags teologiska diskussioner. Davy och Dora fingo varenda söndag lära sig en psalm, en katkesfråga med tillhörande svar och två bibelspråk. Dora pluggade lydigt och rabblade utantill som en liten maskin — med ungefär lika mycket förstående och intresse som om hon varit en sådan. Davy åter var utrustad med en aldrig tröttnande nyfikenhet och framställde ofta frågor, som fyllde Marilla med häpnad och bekymmer.

— Chester Sloane säger, att vi få ingenting göra i himlen utom gå ikring i vita kläder och spela på harpa, men han tycker det ska bli så tråkigt att ha kjolar, och det tycker jag med. Varför kan inte änglarna gå i byxor, Anne, det behöver ju inte hindra deras vingar? Chester Sloane tänker så mycket på så’nt där, för han ska bli präst, det vill hans farmor, och hon ska kosta på honom allt vad det går till … Chester säger han ville mycket hellre bli smed, men hans farmor säger, att präster ha alltid mycket större anseende … Fast jag vill ändå inte bli präst. Jag ska bli köpman som herr Blair och handla med karameller och bananer. I himlen kanske jag hellre kunde få spela på munspel än på harpa — tror du inte jag kunde få det, om jag bad mycket vackert?

— Jag tror nog det, var allt vad Anne vågade svara.

De Unga Samhällsförbättrarna hade sammankomst hos herr Harmon Andrews denna afton, och man hade uppmanat medlemmarna av föreningen att talrikt infinna sig, eftersom viktiga angelägenheter skulle komma före.

D. U. S. förde en blomstrande tillvaro och hade redan uträttat stora ting. Tidigt på våren hade herr Spencer infriat sitt löfte och grävt upp, delat utav och besått med gräsfrö hela

108