Prinsen kommer till det förtrollade slottet.
allting, som smakade av oärlighet, falskhet och lumpenhet. De voro måhända alla omedvetna om, att de inhämtat dylika lärdomar, men de skulle komma att minnas dem och följa dem långt efter det de glömt bort Afganistans huvudstad och årtalen från Rosornas krig.
— Ännu ett skede av mitt liv har gått till ända, sade Anne högt och stängde sin skrivpulpet. Det var egentligen en mycket vemodig känsla, men den poetiska tanken på detta »tilländagångna skede» tröstade henne en smula.
Genast vid lovets början tillbragte Anne fjorton dagar i Ekostugan, vilket beredde alla, som saken närmare angick, stort nöje.
Hon tog fröken Lavendel med sig på en resa till staden för att »gå i bodarna» och övertalade henne att köpa sig en ny musslinsklänning. Sedan kom den angenämt spännande förströelsen att klippa till och sy den, varvid den lycksaliga Charlotta den Fjärde fick tråckla och sopa upp allt spink, som föll på golvet. Fröken Lavendel hade förut klagat över, att hon tappat intresset för allting, men den vackra klänningen tände ny glans i hennes ögon.
— Vad jag måtte vara för en flärdfull och dåraktig människa! suckade hon. — Jag riktigt skäms över att en ny klänning — även om det är musslin med förgätmigejkvistar på — ska kunna muntra upp mig så, medan ett gott samvete och ett ovanligt rundligt bidrag till hednamissionen ingenting förmått.
Då besöket varat halva tiden, gick Anne hem till Grönkulla på en dag för att stoppa tvillingarnas strumpor och expediera en del av de frågor, som den vetgirige Davy samlat på lager. På kvällen vandrade hon nedåt strandvägen för att hälsa på Paul Irving. När hon passerade förbi det låga, fyrkantiga fönstret in till fru Irvings förmak, uppfångade hon en skymt av Paul, som satt i knäet hos någon. Men i nästa ögonblick kom han flygande ut i förstugan.
— O, fröken Shirley, ropade han, utom sig av fröjd, ni kan aldrig tänka er vad som har hänt! Någonting så gränslöst roligt! Min pappa har kommit — tänk bara! Min pappa är här! Stig in genast! Pappa, det här är min egen rara skolfröken! Pappa vet nog!
238
