Sida:Valda dikter (tredje upplagan).djvu/159

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 158 —

Vid öppet fönster hon sjunger sig varm,
Fast svala fläktarna leka
Kring rosig kind och kring snöhvit barm
Och säkert i valet tveka.

Vid öppet fönster hon sjungande står,
Sitt hjerta till ro vill hon sjunga;
Men på sorgsna toner den visan går,
Och ängsligt blickar den unga.

Med kammen hon flätan fäster till slut,
Och se’n i en endaste vändning
Hon breder de hvita armarna ut
Och knäpper sin ylleklädning.

På lockarna sätter hon schäferhatt
Med ax på de breda skyggen;
I schalen, som nyss för fönstret satt,
Hon sig svept och den knyter på ryggen.

Så lemnar hon hyddan. Re’n dagen går in
Att af vissnande blommor njutas;
Hon börjar den dagen med sorgset sinn
Och undrar hur han skall slutas.