Den här sidan har korrekturlästs
Till Johan Börjesson.
Med hjertats helsning från de unga
Jag ödmjukt nalkas dig i dag,
Om gamla tider vill jag sjunga,
Om lagerskörd, om harposlag,
Om glada kämparna, som drogo
Med Davids slunga i sin hand
Och tidens filistéer slogo
Med lust vid morgonrodnans brand.
Men när den taflan jag betraktar.
Att teckna af dess djerfva drag,
Rätt snart min pensels fart sig saktar
På en kopia, som blir svag.
Hvad mer? Sjelf bäst du fyller bristen,
Du minnenas och ärans man!
Hell, hell den siste fosforisten,
Kung Eriks bard, ja, lefve han!