Den här sidan har korrekturlästs
Ja, lefva skall din enkla saga
Med deras, ack, som skyndat re’n
Att sina stjerneplatser taga
På minnets himmel, evigt ren.
Men du, o, må du ännu dröja
Här nere under fridens palm
Och bland de unga lärkor höja,
O, sångens svan, din aftonpsalm.
Tack för din visdom, för din lära,
Tack för din kärlek, för din sång!
En morgondag skall vittne bära
Om hvad du var för oss en gång.
Som man du stod bland bittra öden,
Som man du står i lifvets qväll,
Frid, frid i lifvet och i döden,
Ja, frid när solen sjunker! Hell!
1865.
