Men knappt har kunden försvunnit, så slår
barberarn hans stol i kull
och kastar mässingsspegeln och går.
Han har vädrat frankiskt gull!
Han skjuter föraktfullt läpp och beser
sitt bara ben, som hänger ner
likt en skranglig käpp under kroppen.
Han köper skor av fransk fason,
och hur han sliter i stroppen,
så sväljs hans stora fot av skon.
Han köper för sparda piaster
den turkiska rocken, där varje stygn
blir mor till tio brott på ett dygn
och till tio förstörande laster.
Nu hämtar han färg i ett bäcken
och målar skrytsamt ovanför
sin låga dörr ett stort »Coiffeur»
i latinska bokstavstecken.
Men kunderna svika. Lyckan dör
Han säljer hem och kläder.
Han säljer sina franska skor.
Han säljer för francs sin heder.
Han säljer sin hustru till hor.
