sin bödels hopp om ett ångestskrik.
Men himlen må frälsa
för dagar av hälsa,
om hälsan är hemma bland bårhus och lik!
Nu kom i pinjeskogens bryn
Hieronymus, popen i byn.
Han spejade varm över vägen.
Han sökte sin fetaste tupp.
Han stannade, vred och förlägen,
i mitten av herdarnes grupp.
Mig förefaller så gammalt allt.
Gammal var byn, där vi gjorde halt
bland Attikas gamla oliver.
Jag tycker mig sitta grånad och from
och måla vår jord på sin ålderdom,
när jag doppar pennan och skriver.
Men intet jag funnit, om också jag gått
bland dammiga helgonskåp,
så hundraårigt gammalt och grått
som en fattig grekisk pop.
Det lurviga skägget växer till slut
alldeles över hans kinder.
Hans höga huvudbonad ser ut
som en upp- och nedvänd cylinder.
Han predikar som ingen kan.
Han för påskmusiken an.
När i kyrkans låga kor
bakom ikonostasen
