Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
175
FRÅN ÖSTAN OCH VÄSTAN
När sist sitt farväl han drack med en sving
ur Montefiasconen
och stod i dörrren, bar han omkring
sin vita kapott som en helgonring
den stora vintermånen.
Nu hunno vi alla mot natten till slut
Augusti Mausoleum,
där karnavalen dansades ut
och pulcinellorna gåvo stut.
Jocus peccatum meum!
I mausoleet, teater bevars,
var trängsel och dans och sånger
bland fallna änglar i sidensars
och papperspansrade gudar Mars.
Tids nog kom fasta och ånger!
I kejsargravarnas helgedom,
där gick den stormande balen.
Och sen blev timman och salen tom.
När dagen vaknade upp kring Rom,
då somnade karnavalen.
