Sida:Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
79

 
Förr vi stodo stela, spända
Såsom hackor — och som tända
 Ljus i rotarna,
Stumma, lyssnande vi hörde
På förbannelser; — och rörde
 Ej på ögona.
 
Med kokarden midt i skallen
Står nu krutsprängd, brun som tallen,
 Styf i senorna,
Som en kaja full, här sjelfva
Flygelkarlen numro elfva
 Vid Sprengtportarna!