Gick i vågor vid galoppen
Och arrèterna.
Som ett Fader vår jag känner
Konsten nu, J ungersvenner!
Och stallreglorna,
Som katkesen instruktionen
Utantill — och i sqvadronen
Alla ökena.
Qvickt jag sadlar min Armida,
Som en junker kan jag rida
In remonterna;
Fritz! på qvartermästarns gula
Klipp af luggen der en smula,
Smörj opp hofvarna!
Jag skall rasta nummerhingstar,
Putsa grefvens begge tingstar,
Isabellorna,
Skölja svansarna — och kamma
Släta manarna — och damma
Utaf länderna.
Sträck på lifvet fröken lilla!
Opp med nosen! foj, stå stilla!
Dig krubbiterska!
Skall, — ditt fullblod i all ära,
Jag med Guds hjelp en gång lära
Lyda skänldarna.
Länge nog jag peppar stötte
På din hvassa rygg — och nötte
Sönder skinkorna;
