står i våra nuvarande, eller i andra slags varors tilverkning. Låt den ske med samma slags varor, som vi nu tilverke, och låt denna vår varu-mängd vara determinerad, och sådan som vi har ofvanföre §. 21 antagit; låt också vår penninge-stock vara hurudan och huru stor han vil; låt den bestå af blott inbilladt mynt, och vara 60 millioner daler kopparmynt stor; däraf måste då något visst antal årligen löpa in i hvardera slags varu-tilverkningen; lät til exempel 20 millioner gå in i årliga spanmåls-tilverkningen, om jag så må kalla åkerbruket; låt 7,500000 daler löpa i årliga järn-tilverkningen; låt 3 millioner åtga til koppar-tilverkningen och så vidare; så måste, utom sista säljarens vinst, eller som är det samma, utom sista arbetslönerna, en million tunnor spanmål nu vara värd 20 millioner daler, 50000 skeppund järn, 7,500000 daler, 3000 skeppund koppar, 3 millioner daler[1]; följakteligen måste utom sista arbetslönerna, en tunna spanmål vara värd 20 daler, 1 skeppund järn 150 daler, 1 skeppund koppar 1000 daler, alt kopparmynt, och så vidare; hvaraf följer, at 1 daler kopparmynt är i det närmaste värd 120 tunna spanmål, eller 1150 skeppund järn, eller 11000 skeppund koppar; låt då vår daler, emot utländskt mynt hafva hvad värde han vil; låt en Riksdaler Hamburger Banco gälla 15 daler eller 60 mark. I tillämpningen häraf til vårt Fädernesland, så måste det ovilkorliga förbehåll varda på det nogaste i akt tagit, at vår inbillade penninge-stock icke må ökas, ehvad det gälla må; utan tvärtom, så mycket mö-
- ↑ Tankar om Penningars Värden, pag. 37.
