Hoppa till innehållet

Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

    113    

Han ref i tusen stycken
Den sida dräkt i sär,
Som efter egna tycken
Verkhelighet sig skär.
Mot dödens qval och fasa,
Mot syndens skuld och skam
En gärningsläras trasa
Han räckte mer ej fram,
Ej världens kläder lena,
Men trones silke rena.

Du var hans borg och fäste,
Du underbara tro,
På en gång örnanäste
Och fridens dufvobo!
Du var på vreda vatten
Hans skepp, som ej gick läck,
Och där i svarta natten
Han hörde utan skräck
Den hvinande orkanen,
Som kom från Lateranen!

Wirsén, Dikter. IV.8