Den här sidan har korrekturlästs
125
Det är den sanningsälskande naturen,
Som hyllning söker ej, men hyllning får,
Och därför, ädle väktare på muren,
Allt Sverige vördar dina sjutti år,
Den kraft man vördar, som ej vindkast rubba,
Som har med ära kräckla fört och klubba,
Gudaktigheten ej till skylt har haft,
Men till sin gärnings inre märg och saft.
Som hyllning söker ej, men hyllning får,
Och därför, ädle väktare på muren,
Allt Sverige vördar dina sjutti år,
Den kraft man vördar, som ej vindkast rubba,
Som har med ära kräckla fört och klubba,
Gudaktigheten ej till skylt har haft,
Men till sin gärnings inre märg och saft.
Dock om min sång sin anemon nu virar
I palm- och lagersmyckad eklöfskrans,
Hvarmed i dag dig allas vördnad firar —
Jag prisar främst dock ej din lefnads glans,
Ej kraft och klokhet, som du lagt i dagen,
Ej kyrkofursten med de ädla dragen,
Ej värdigheten, som du röjt i allt,
I lif och skick, i handling och gestalt.
I palm- och lagersmyckad eklöfskrans,
Hvarmed i dag dig allas vördnad firar —
Jag prisar främst dock ej din lefnads glans,
Ej kraft och klokhet, som du lagt i dagen,
Ej kyrkofursten med de ädla dragen,
Ej värdigheten, som du röjt i allt,
I lif och skick, i handling och gestalt.
