Den här sidan har korrekturlästs
164
En ängel först! — Att stilla moderns tårar,
En lilja dottern gaf från Edens vårar,
Åt Sveriges folk gaf Finlands folk Franzén.
Hans sång var skär som barnets färg på kinden
Var ljus som stjärnan, mild som vestanvinden,
Som nyfälld snö, som daggens pärla ren.
All annan sång har jordens stoft på vingen,
Men obefläckad glänste hans, som ingen;
Man visste knappt, att jorden hade qvar
Så mycken oskuld, som den sången har,
En sällhetsö, ej nådd af sorgesvallet,
Ett paradis, en Eva före fallet.
En lilja dottern gaf från Edens vårar,
Åt Sveriges folk gaf Finlands folk Franzén.
Hans sång var skär som barnets färg på kinden
Var ljus som stjärnan, mild som vestanvinden,
Som nyfälld snö, som daggens pärla ren.
All annan sång har jordens stoft på vingen,
Men obefläckad glänste hans, som ingen;
Man visste knappt, att jorden hade qvar
Så mycken oskuld, som den sången har,
En sällhetsö, ej nådd af sorgesvallet,
Ett paradis, en Eva före fallet.
O Selmas skald och Fannys! Som violen
Slår blyg det blida ögat upp mot solen,
När nyss sitt intåg gjort den unga vår,
Så vårligt blid, så doftande och fager,
Din sång kom hit belyst af morgondager,
Att mildt förljufva seklets första år.
När du en yngling bjöd din nektar dricka,
Ack, »gärna», gärna såg det då »hans flicka»
Ty kysk och ren hos dig är nöjets blick
Och din mænad har gratiens jungfruskick,
Och om du »Menskans anlete» beskrifver,
Det, som din diktnings, strax en ängels blifver.
Slår blyg det blida ögat upp mot solen,
När nyss sitt intåg gjort den unga vår,
Så vårligt blid, så doftande och fager,
Din sång kom hit belyst af morgondager,
Att mildt förljufva seklets första år.
När du en yngling bjöd din nektar dricka,
Ack, »gärna», gärna såg det då »hans flicka»
Ty kysk och ren hos dig är nöjets blick
Och din mænad har gratiens jungfruskick,
Och om du »Menskans anlete» beskrifver,
Det, som din diktnings, strax en ängels blifver.
