Hoppa till innehållet

Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

    18    

Och mins han då den ed, han svek,
Och, mins han Rimgerds älskogslek,
Och mins han Signes kärlek än,
Och mins han Helge liten sven,
Då vill hans bröst af qval förgå
Och döden önskar han sig då,
Tills att igen en svanhvit barm
Hans sinne hugnar älskogsvarm,
Då blir hans bröst med ens förgjordt,
Då glömmer han, att röster sport:
 Hur går det Asar, hur går det Alfer?
 Hvad är det, som tiderna föda?