Den här sidan har korrekturlästs
30
Och när båten skrider framåt längre,
Krymper banan stundligt hop allt trängre,
Vågens yta blir alltmera smal,
Tills vid Stäket, höljdt i aftondimma,
Vägen pressas hop till vattenstrimma:
Så bland ödets hällar sammanklämmes
Menskans lif i ålderns skumma dal.
Krymper banan stundligt hop allt trängre,
Vågens yta blir alltmera smal,
Tills vid Stäket, höljdt i aftondimma,
Vägen pressas hop till vattenstrimma:
Så bland ödets hällar sammanklämmes
Menskans lif i ålderns skumma dal.
Trädens grenar då från skilda stränder
Tyckas mötas liksom brodershänder:
Så i lifvets allvarsfulla qväll
Tyckas andevärldens lundar sträcka
Sina kronor ut och famnen räcka
Från den andra sidan menskovärlden,
Från fördolda, löfverkshöljda tjäll.
Tyckas mötas liksom brodershänder:
Så i lifvets allvarsfulla qväll
Tyckas andevärldens lundar sträcka
Sina kronor ut och famnen räcka
Från den andra sidan menskovärlden,
Från fördolda, löfverkshöljda tjäll.
