Den här sidan har korrekturlästs
55
Mer rik dig tycktes, mera skön naturen,
Se’n du på länge ej fått se dess drag;
Den sjuka fågeln, länge stängd i buren,
Fick andas luft och kände nytt behag.
Se’n du på länge ej fått se dess drag;
Den sjuka fågeln, länge stängd i buren,
Fick andas luft och kände nytt behag.
Men, plötsligt trött, du bad mig återföra
Dig snart till hemmet. Du på soffan låg,
Musik, musik du ville genast höra,
Och Mozartstoner lockade din håg.
Dig snart till hemmet. Du på soffan låg,
Musik, musik du ville genast höra,
Och Mozartstoner lockade din håg.
Men när du hörde ljuden pärleklara —
»Susannas sång» ur kärleksparkens hägn —
Det öfvermäktigt blef, du bad »låt vara»,
Och i ditt öga såg jag pärleregn.
»Susannas sång» ur kärleksparkens hägn —
Det öfvermäktigt blef, du bad »låt vara»,
Och i ditt öga såg jag pärleregn.
Du jämt var mild, du nänndes aldrig banna,
Nu är du tacksam för den minsta tjenst,
En frid från ofvan hvilar på din panna,
Som tycks af änglars vingar lätt beglänst.
Nu är du tacksam för den minsta tjenst,
En frid från ofvan hvilar på din panna,
Som tycks af änglars vingar lätt beglänst.
