Och de personer, som jag vill framställa,
Än mera och de lätt sig låta nöja,
Allenast de utaf hvarann åskådas —
Välan Geni! du ock ett upprop hålle!
Väinämöinen? adsum.
Apollo? adsum.
Papageno? adsum.
Fåren? adsum.
Författaren.
Fi donc! ha’n J ej läst grammatican?
Och veten J ej, att J ären flera?
Och hvar som tvenne eller trenne samlas,
Utaf hvad skäl, som helst, är straxt pluralis.
Fåren.
Det bryr! oss ej; vi säga som de andra.
Författaren.
Och nu jag borde kanske också fråga
Dig, mitt geni! om också du är här.
Ty hur det är, du kommer slutligen
Ej från att spela hufvudroln i pjesen.
Du tiger, men jag hört att den som tiger
Samtycker; derför är du väl tillstädes.
Apollo.
Men säg, hvi ur din hjerna du oss kallat,
I hvilken från din födelse vi sofvit?
Författaren.
Om J ej haden gjort så mycket buller,
Så haden J; kanske fått längre sofva.
Men slogs du icke sjelf med Väinämöinen,
Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/217
Den här sidan har korrekturlästs
