Och nu vill jag glädjas, hjertligt glädjas,
Då Naturen fröjdar sig och älskar,
Och med tusen, tusen blomsterhjertan
Andas upp mot himmelen sin kärlek,
Och med tusen, tusen blomsterögon
Ser ur tjusningstårar upp mot himlen.
Härlig är du dock Natur, min moder!
Derför med ett hjerta, varmt som Solen,
Jag mig sluter till ditt moders hjerta.
Moder! se din Son och du o Fader!
Höga himlafader, se din Son.
Sol i andeverlden! du ej speglar
Majestätet af din Gudapanna
Uti oceanens vida spegel.
Dess omätlighet är dig för liten;
Men det fröjdar dig att stilla blicka
Ned i fromma, rena menskohjertan,
Och der älskar du att se din bild.
Låt också min själ din spegel vara
Och låt snart mig hem till dig få komma,
Der en evig vår är kring dig, Fader!
Och de sköna former, evigt unga.
Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/55
Den här sidan har korrekturlästs
