Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
114
KAP. 2. HEDNA-KULT.
- trollskott, villappa-skott eller onda sändningar, ɔ: sådan trolldom, hvarigenom någon plötsligen träffas af värk eller stygn i kroppen. Troddes vara utsänd i vädret, hvarföre det äfven heter »råka ut i ogjordt väder», »råka för ondt i vädret»;
- tillvitelse, att genom onda önskningar vita på eller till någon: rofdjur, ohyra, olyckor, brott, sjukdomar och annat ondt. Den »kloke» troddes i motsatt mening, men på lika sätt, kunna vita bort vilddjur och annat ondt, som blifvit någon tillvitadt;
- förgörning, förgörelse. Var af många slag och öfvades både emot folk och fä. Gamla Westgöta-lagen (anf. st.) räknar för oqvädins-ord, när någon säger till en qvinna, att »hon kan förgöra qvinna eller ko». I Wärends- eller Tiohärads-lagen uttryckes alldeles samma begrepp genom ordet trolldom, likasom i Wärendsmålet ordet förgjord är liktydigt med förtrollad, förhexad. Förgörelsen antog gemenligen form af en våldsam eller obotlig sjukdom, men bemärker jemväl annan ond tillskyndelse, så vidt denna åstadkommes genom trolldom med görelse eller tillblandning;
- nedsättning, att nedsätta folk, eller att med trolldom göra att någon inte kan bli gift, eller att han mister andras välvilja och deraf beroende framgång. Flickor, som försmås af karlarne, tros vara nedsatta genom trolldom;
- att förvilla folk, så att de blifva »ifrån sig», »ifrån vettet», tosota, fåniga, fjantiga, oförmögna att se och urskilja;
- hågvändning, att vända andras håg och sinne, så att der kommer »spjell» (ɔ: skilsmessa, oenighet) emellan vänner, syskon, trolofvade, äkta makar o. s. v.;
