Hoppa till innehållet

Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
145
§ 33. Blotstenar. Elfvestenar.

Uplands-lagen syftar med sitt bekanta stadgande, att »ingen skall blota för afgudar eller trolundar och stenar».

Blotstenarne vid Sigfrids-källan, på Östrabo backe.

Blotstenarne eller Blothällarne voro gerna af en ofvan något afplattad form, för att bättre qvarhålla det å dem utgjutna offerblodet. För samma ändamål insvarfvade man å dem äfven små, runda eller ovala fördjupningar, om 1 à 2 tums djup och ungefär lika tvärmått. De trenne blotstenar, hvilka i Wärend finnas bibehållna, hafva alla dylika små hålor klumpigt insvarfvade; nemligen två ibland dem, hvardera tre små hålor, och den tredje sju likadana fördjupningar, på sätt närstående teckning närmare upplyser. Alla tre stenarne ligga på sluttningen af Östrabo backe, invid Wexiö, hvarest efter all anledning fordom varit en helgelund, och de finnas inom ett afstånd af 30 till 35 steg ifrån den gamla, nu igenfyllda Sigfrids-källan.

Om rätta meningen med dessa stenar och deras här omtalade små fördjupningar, hvilka likaledes förekomma å gamla Bohuslänska offerhällar eller s. k. Jättastugor, har hos våra fornforskare rådt någon ovisshet. Frågan finner dock sin lösning, om vi granska ett forntids-bruk, som än i dag bibehåller sig på

Wärend och Wirdarne.10