Hoppa till innehållet

Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/246

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
238
KAP. III. HEDNA-TRO.

gudinnans namn, tillika med det dervid fästade föreställningssättet, uppå christendomens heliga jungfru, som i medeltidens folkmål blef efter den hedniska Fru kallad Vår Fru. De blommor, som en gång smyckade gudinnan Frus klädefåll, tillegnades nu, med ett nästan oförändradt namn och efter ett i grunden rent hedniskt åskådningssätt, den christna Vår Fru eller den heliga jungfrun. Af dessa gamla VårFru-blommor hafva några, ända till denna dag, i Wärend bibehållit sina medeltids-namn och sitt anseende för helighet. Vi anföra exempelvis:

  • Jungfru Marie ögnalock (Drosera rotundifolia). De små fuktiga bladen äro jungfruns ögonlock; håren, som fransa dem, äro jungfruns ögonhår, och de klara droppar, som sitta på dessa ögonhår, äro den heliga jungfruns tårar.
  • Jungfru Marie hand är den hvita, ettåriga roten af Orchis bifolia. Den svarta tuåriga roten af samma ört heter hos Wärends-folket Skams hand, Pockers hand, den Ondes hand.
  • Jungfru Marie förkläde ɔ: blomman af Orchis maculata.
  • Jungfru Marie kåpa ɔ: Alchemilla vulgaris.
  • Jungfru Marie topp ɔ: blomman af Orchis bifolia.
  • Jungfru Marie hör (ɔ: lin) ɔ: Polygala vulgaris.
  • Jungfru Marie hamp.
  • Jungfru Marie sänghalm ɔ: Galium Verum.

Ibland flygfän får den lilla gullhönan, samt Coccinella bipunctata och septempunctata, namn af Jungfru Marie Nyckelpiga, och hålles likaledes af folket för helig.