Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/277

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
269
§ 66. Vättar. Jordvättar. Jordfolk. Dvergar.

tvifvel underkastadt, då vi f. ex. veta, att ännu i en senare tid folket i Wärend och norra Skåne trott sig kunna bota s. k. Svart-sjuka, eller boskapspest, som troddes härröra af jordvättarne eller kanske af dödingarne, genom att i jorden begrafva ett lefvande nöt-kreatur. Exempel af denna grymma vidskepelse har förekommit i Jönköpings län ännu så sent som år 1843.

Äfven andra hithörande hedniska plägseder äro ihågkomna i folksägnen. Om många gamla Wärends-kyrkor, såsom Wexiö, Elmeboda, Sjösås, Tolg m. fl. går således ett gammalt tal, att de till en början voro ämnade att byggas på den eller den backen, men hvad som bygdes om dagen föll alltid ned igen om nätterna, tills man slutligen sökte hjelp hos den kloke, och efter dennes råd spände två otamda, tre-åriga tvillings-oxar för en drög, lade på drögen en viss rund sten, och lät oxarne gå hvart de ville. Kyrkan bygdes sedan på det ställe der stenen föll af. Eljest heter det ock, att man spände två hvita tvillings-oxar för en vagn, lät dem gå hvart de ville, och der de stadnade, der bygde man sedan kyrkan.

Ännu i dag iakttager Wärendsbonden vissa urgamla bruk, för att vinna jordvättarnes bifall, när han vill bygga hus på någon ny tomt. För att tomten må blifva lyckosam, måste han derföre i förväg bedja om lof, ljusa på, eller säga till, d. v. s. begära tillstånd och högt tillkännagifva sin afsigt att bygga. Äfven plägar han frambära sin tyg och nedlägga sin arbetsredskap å den nya tomten, redan dagen förut, innan bygget skall begynna. Äro jordvättarne på detta sätt förberedda, och vinner det nya