genom något heligt medel. Detta medel fattades då, antingen sjelf såsom ett heligt väsen, eller såsom helgadt genom något slags heliga tydor. Sådana heliga medel voro mångahanda. Folktron känner således:
Bot med vatten och med helig tvagning. — När barnet är nyfödt, må det omedelbart tvås i vatten. Detta kallas i Wärend för den första lögen, och motsvarar den gamla hedniska vatten-ösningen, som fick en ny form i det christna dopet. Den första lögen har mäktiga tydor emot all slags förgerning, och medan barnet lögas, må ingen komma in; ty då kommer vantrefnad på barnet. Vatten till denna lög må vid barnets födelse alltid finnas i huset, och må icke hemtas ur sjön eller källan, emedan Necken då kan följa in med vattnet. Har modren sett vådeld, så lägges i lögvattnet vådelds-kol, att barnet icke må få eld-märke. Har hon rört vid svin, så lägges i lögen svinhår, att barnet icke må få svinkoppor eller komma att tala igenom näsan. Har hon sett någon brottfälling, så lägges något af hans kläder i lögen, att barnet icke må få fallande-sot. Hvad helst modren kan ha sett eller vidrört, som kunde vålla barnet lyte, så lägges deraf i lögvattnet. Likaledes lägges deri andra ting, som ha tydor för barnets lycka. Vigselringen må derföre ligga i den första lögen. Lägges i denna lög hvita pengar eller ärfdasilfver, så tros barnet bli rikt. Lägges deri ett färskt ägg, så får barnet hvit hy; en röd klut, så blir det rödblommigt; spånor af en hugge-kubb, så kommer barnet icke på stup-stocken, o. s. v.
Äldre personer söka bot med tvagning i heliga källor. Den som har skabb, tros således blifva
