Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
39
§ 7. Skånska sägner om Jättarne.

sydost derifrån är en hög, kallad Stompe-kulle (Stompe-kulld). I denna kulle skall fordom ha varit »ett spökelse» (en jätte), som het Stompe-Pilt

»Det hände sig en gång, att en geta-herde, vid namn Gubbe eller Ubbe Finnsson, dref sina getter upp öfver Stompe kulle, der Pilten hade sitt hem. Då kom han ut förtörnad och sade till Gubbe: »kommer du mer igen att göra mig oro och förtret med dina bjällror och skällor, skall jag krama dig så små som jag gör med denna sten». Härmed tog han upp en flintsten ifrån jorden och söndersmulade honom emellan fingrarne, så att han blef små som sand och gnistorna flögo vida omkring. Nar Gubbe Finnsson såg detta, tog han frimodigt upp en trind nygjord ost ur sin väska, krystade vattnet ur honom, att det droppade ned på jorden, och svarade: »ja, då skall jag krysta dig så tunn, som vattnet som jag krystar ur denna sten». Pilten sade: »så vilja vi slåss med hvarandra!» Gubbe svarade: »detsamma tycker jag ock; men då må vi blifva rätt vreda på hvarandra». Pilten säger: »huruledes?» Gubbe svarade: »gack du hän på den högen; jag vill blifva här, så vilja vi först banna hvarandra. Ty af bannor kommer vrede och af vrede slagsmål». Pilten sade: »det må väl så vara; dock vill jag banna dig först». Gubbe svarade: »så banna nu det värsta du kan!»

»Pilten sade då: »du skall få ett kroknäbbigt troll.» Men Gubbe spände en styf båge, lade deruppå en skarp pil och sköt till jätten, sägande: »då skall du få en flygande fanden»; men pilen gick Pilten i lifvet ända in till fjädrarna. Då grep han hasteligen till, för att utdraga pilen; men ju hårdare han ryckte,