Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/474

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
466
Kap. III. Hedna-tro.

gastar, må han straxt spotta åt dem, eljest ha de makt att skada. Äfven hjelper emot gastar, om man har bröd, svafvel eller hvitlök i snappsäcken (fickan). Hvisslar någon i mörkret, eller ser sig om då han är ute nattetid, så får gasten makt att plåga honom. Icke heller må någon omtala att han sett gasten, förr än andra morgonen sedan sol gått upp. Ty gasten är ett orent väsen, som vållar flerfaldig förgerning på menniskorna. Kysser han en menniska, så får hon bläddror på läpparne; sådana bläddror heta derföre i Wärendsmålet en Gasta-kyss. Råkar någon eljest för eller vid gasten, så tros denne kramma eller krysta honom. Den som på detta sätt blir gastakrammad eller gastakryst, får häftig sjukdom, med rysning och qväljningar och stundom med blå fläckar på kroppen.

Alla gastar äro icke lika onda att råka ut för. De värsta ibland dem äro dag-gastar, eller sådana gastar, som blifvit öfverraskade af solen eller af hanegället, innan de hunnit till sitt rum igen. Gasten blir då ståendes der han är, hela dagen om, och de värsta ibland dem sägas till och med gå äfven om dagen. Råkar någon menniska ut för en sådan dag-gast, eller möter honom, så blir hon våldsamt sjuk, med blodhostning och stora blå fläckar öfver hela kroppen. Det heter då, att hon råkat för dag-gasten, fått dag-gastakramm eller dödsmans-mot. Man botar sådan häftig sjuka på mångfaldiga vis, såsom genom läsning (§ 104); eller genom att se sig sjelf i ett med vatten fyldt tregjorda-karale, d. v. s. i en vattenspann, som är bandad med tre gjordar (§ 102); genom att springa tre gånger ansyls