Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
74
Kap. 1. Land och folk.

råttera oppför trappera, långa raera» ɔ: kattorna springa efter råttorna, uppför trapporna i långa rader. Konsonanten g uttalas j, f. ex.: mōjen ɔ: mogen, skōja ɔ: skogen, plōja ɔ: plogen, o. s. v. Föröfrigt framträder denna munart, som i Östra härad talas med den starkaste brytningen, mindre såsom ett sjelfständigt landskapsmål, än som en qvarlefva af flera blandade folkmål, ibland hvilka Östgötiskan är det förherrskande.

Detta instämmer ock med landets ethnologiska förhållanden, så vidt vi icke blott ifrån språket, utan ock ur andra grunder kunna bedöma dem. I norra och östra Småland äro nemligen, efter all anledning, Norra och Södra Tjust samt Sefvedes härader, längs kusten och Stång-ådalen, bebygda af Östgötar. Detsamma gäller om Tveta, Wista och Norra och Södra Wedbo härader, hvilka likaledes äro utflyttningar ifrån Östergötland, hvadan ock Finvedsbon än i dag säger sig »fara till Östergötland», så snart han har att färdas öfver den bergås, som bildar gränsen emellan hans land och de nämnda häraderna. Hvad beträffar Östra härad, synes dess befolkning hafva inträngt dels ifrån norr, dels ock längs Ämm-ån ifrån öster, likasom densamma icke blott talar Östgöta-dialekt, utan ock i sitt lynne ådagalägger Östgötens benägenhet för prakt, vällefnad och skrytsamhet. I Westra härad deremot finna vi en befolkning af flerfaldigt blandad härkomst. Denna stamblandning framträder ingenstädes tydligare, än i häradets splittrade kyrkliga indelning. Vi finna således inom Westra härad en sockendel, eller s. k. skate, som söker till kyrka i Östra härad; fem dylika skatar