men man lade då under trä-sadeln ett sadel-täcke och öfver sadel-bågarne ett hyande. Dylika för-sadlar voro i Wärend allmänt brukade ännu för sextio år tillbaka.
_s95.jpg)
På mador ock i oländig mark begagnade man släpedon, som i sin råaste form fick namn af asa, hö-asa. Asan var enkelt sammansatt af två långa åsar, hvilka baktill hopfogades medelst pinnar eller tvär-träd, på hvilka bördan lades. Hon släpades antingen för hand eller drogs af häst, med åsarne framtill fästade på begge sidor om för-sadeln, såsom skacklar vid en sele.
Af denna enkla början utvecklade sig framdeles flerahanda slags köre-don eller köre-tyg. Hit hör i första hand drögen, kroka-drögen, mula-drögen, som drogs af häst eller oxar, om vintren på snön och om sommaren på den släta ängs-vallen. Drögen är groft sammansatt af tvänne framtill något krökta åsar, i hvilka äro parvis inskurna ikon, iken, eller stolpar, som uppbära tvär-träd, kallade lögjon. I dessa lögjon fästas sedan käppar, som få namn af mål-stakar, emedan de begränsa och qvarhålla lasset. Äro målstakarne instuckna i en rörlig banke, som
