rörelse; kroken upptill kringvred då tonaden och snodde tråden, som efteråt upplindades omkring tenen.
Sländorna voro af olika storlek efter tonadens beskaffenhet. Den mindre, som blott kunde brukas att spinna ull eller lin, fick namn af hand-slända och fördes med höger hand, medan tonaden, virad om en smal käpp, hölls i venstra handen eller under venstra armen. Qvinnan kunde på detta sätt sköta sin spånad äfven under gåendet, likasom den fattiga Wärends-qvinnan än i dag gerna stickar på en hosa (strumpa) eller syr på en vante, när hon går emellan gårdarne. Vi finna ock samma forntida bruk i de pyreneiska fjäll-dalarne, der fattiga qvinnor flitigt sköta sin hand-slända, medan de gå omkring på fältet.
_s125.jpg)
_s125.jpg)
Käppen, hvarpå blån-totten eller tonaden var vefvad, fick i Wärend namn af en totte eller ett totta-träd. Gjordes han af en klynnig furu-topp, för att
