Såsom vi redan i det föregående anmärkt, äro dessa jord-kulor nedgräfda i backen samt till formen runda. De bilda således invändigt en grop om åtta till tolf fots tvärmått. Sidorna i denna grop äro klädda med en konstlös mur af kullersten eller med läkten och granris. Taklaget är kupigt, bygdt af oskalade och mot hvarandra uppresta läkten, öfvertäckta med granbark, näfver eller granris, och derofvan klädda med ett tjockt lager af torf. Eldstaden har dock ej, såsom i Lapp-kåtan, sin plats midt på golfvet, under ett i taket anbringadt rökhål, utan är utbygd å ena sidan, med en låg skorsten af upplagda stenar. Rökhålet, likasom ingången, som är vänd mot söder, tillslutas utvändigt med lämmar af träd.
.jpg)
Bygd ofvan jord, men för öfrigt på alldeles enahanda sätt, får jordkulan namn af jordkoja eller jord-hytta. Begagnad såsom en blott tillfällig bostad för kol-brännare, under deras uppehåll i skogarne, heter hon kol-koja eller kol-hytta.
Med en förändrad grundform, men med eljest hufvudsakligen lika anordning (jfr. § 5), förekommer jordkulan flerestädes i Wärend äfven af fyrkantig form. Hon bildar då en liten i jorden nedgräfd stofva eller stuga, och får således riktigare namn af jord-stuga, backa-stofva, backa-stuga. Vi antaga för rimligt, att denna öfvergångs-form ifrån den runda
